1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Om skogen, älgen och klimatet

Det förs nu många samtal och debatter om skog och miljö, där skogsnäringens olika företrädare vill öka skogstillväxten och hävdar att det ska lösa många klimatproblem.

Regeringen har genom ett regleringsbrev 2017 gett Skogsstyrelsen i uppdrag att i samverkan med flera skogliga intressenter ta fram en kunskapsplattform för skogsproduktion och för att utveckla ett hållbart skogsbruk.

I arbetet har elva olika representanter deltagit, sju från vinstdrivande företag, två från Skogsstyrelsen en från skogsforsk och en från Naturskyddsföreningen. Flera var inbjudna men avstod. Naturskyddsföreningens representant reserverade sig mot rapporten i sin helhet.

Rapporten är omfattande och grundlig på hela 325 A4-sidor. Rapportens huvudbudskap är ökad tillväxt och produktion med många olika åtgärder (de flesta negativa för naturen). Förslagen är framtagna för 13 insatsområden, tre anses kunna få stort genomslag areellt och bedöms stå för närmare 70-80 procent av den möjliga potentialen för ökad skogsproduktion. Dessa tre är ökad klövviltsförvaltning, bästa möjliga odlingsmaterial samt skogsskötsel för hög värdefull tillväxt.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på smp.se, minhockey.se, minboll.se, vxoweek.se och appen MinSMP. 5 veckor endast 5 kr! (ord pris 1 mån 139 kr)

I många avsnitt som berör ökad tillväxt finns kraftigt minskade viltstammar. Älgen får skulden för mycket och har under flera år tillbaka jagats hårt utan tanke på att fälla rätt djur, detta har resulterat i minskat antal och sämre kvalitet och i dag kan man inte tala om förvaltning av älgstammen. Statliga Sveaskog vill till och med skjuta älgar från helikopter.

I kommande förslag från Naturvårdsverket om nya jakttider innebär längre och tidigare jakt för klövvilt med bland annat vårjakt på råbock och jakt på get och kid till sista februari. Dessutom finns förslag att införa jakt på ekorre. Detta medför naturligtvis mer och längre störningar och hur kan detta gynna biologisk mångfald?

Djuren i vår natur ska tydligen offras till förmån för ökad tillväxt och ekonomi. Sverige har under flera decennier haft ökad tillväxt och produktion, men då är frågan: Varför har vi under den tiden inte haft gynnsam påverkan på klimat och natur? Varför har då den biologiska mångfalden av både växter och djur minskat? Artdatabankens rödlista talar sitt tydliga språk.

Sveriges produktiva skogsmark beräknas till cirka 23 miljoner ha. Drygt hälften, cirka 56 procent, ägs av privata markägare. Privata aktiebolag äger cirka 25 procent och statsägda AB cirka 14 procent. Det viktigaste är inte vem som är ägare, men däremot är det ytterst viktigt hur skog och mark förvaltas och brukas. Att det sker enligt gällande skogsvårdslag med jämställda mål vilket många med mig menar inte sker i dag.

Skogsnäringens olika bolag har i flera år haft enorma vinster och har stora utdelningar och avkastningar på aktier med mera. Några bolag har dessutom utländska ägare och frågan är, var hamnar dessa vinster? Gynnar det verkligen vårt klimat och vår miljö om både råvaror och vinster försvinner ut ur landet?

Med dagens intensiva skogsbruk och lönsamhet har alla aktörer absolut ekonomiska möjligheter att uppfylla både höga produktions och miljömål med råge. Frihet under ansvar fungerar tydligen inte och då måste någon statlig myndighet ta ansvar och kontrollera att lagen följs. Det borde vara skogsstyrelsen men i nuvarande form är de inte starka nog stå emot starka skogsbolag.

Dagens jord- och skogsbruk måste förändras i grunden om det ska gynna klimat och miljö.

Självklart ska vi utnyttja naturens olika resurser men det måste ske i fas med naturens cykler och i ett kretsloppstänkande. Nu våldför vi oss på naturen runt om vårt enda jordklot och det är inte hållbart i längden. Dagligen kommer det negativa rapporter från klimatforskare från hela världen.

Jag frågar mig hur länge och hur högt måste larmsignalerna ljuda för att framför allt ni beslutande politiker oavsett partifärg ska agera för miljö och klimat?

Lennart Turesson, gammal skogsägare

”Älgen får skulden för mycket och har under flera år tillbaka jagats hårt utan tanke på att fälla rätt djur, detta har resulterat i minskat antal och sämre kvalitet och i dag kan man inte tala om förvaltning av älgstammen”, skriver Lennart Turesson.
Foto: Paul Kleiven