Annons

Vi ska inte lägga alla barr i samma korg

”Alla i skogsbranschen behöver hjälpas åt för att ge lövträden deras rätta värde. Lövträ är värd mer än att läggas på brasan”, skriver Magnus Hellgren, Smålands skogs- och trästrategier, och Simon Jonegård, Smålandsprojektet Lövsuccé 2.0.
Debatt • Publicerad 13 juni 2020
Detta är en opinionstext i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Det finns stora möjligheter med lövträd, anser dagens debattskribenter.
Det finns stora möjligheter med lövträd, anser dagens debattskribenter.Foto: Fredrik Sandberg/TT

Skog är en långsiktig placering. För enskilda skogsägare, såklart, men även för samhället i stort. Mera löv i skogen minskar riskerna och ökar valmöjligheterna för denna placering, men den behöver skötas väl. Andelen lövträd ökar i Småland. Efter de stora stormarna blev det en kraftig föryngring av främst björk. Ändrad skötsel, ökad naturvårdshänsyn och en större riskmedvetenhet om ensidig odling barrskog kommer att ge en ökad mängd lövträd i landskapet.

Men blandskog är också svårare att sköta eftersom varje trädslag behöver anpassad skötsel. Mer löv ökar variationen och ger utrymme för fler specialiserade – och ibland hotade – djur och växter. Ett ökat intresse för friluftsliv och av nöden påkallad hemester kommer att innebära mer folk i skogen. Och forskningsstudier bekräftar att vi helst vill ha variation när vi är ute och går i skogen. Med fler trädslag sprids även riskerna med skador av klimat, insekter, svamp och vilt. Vem vågar ha bara en sorts aktie i en aktieportfölj?

Annons

• Barrträden (82 procent av volymen i Småland) är ryggraden i vår skogsindustri. De används till byggvirke och pappersmassa och kan betraktas som statsobligationer i investeringssammanhang.

• Björken (10 procent) används till bland annat möbler och blir alltmer eftertraktad till pappers- och textilmassa. Slutavverkning efter 50 år ger pengar tillbaka mycket tidigare än gran och tall.

• Eken (3 procent) är en mycket långsiktig men relativt säker investering. Det finns stabil efterfrågan på ek till parkettgolv och möbler.

• Övriga cirka 20 lövträdarter (5 procent) kan användas till mycket och omfattar bland annat asp till tändstickor. Där finns också skogens ”snabba cash”; hybridasp och poppel som avverkas efter 20-30 år till bioenergi och massa.

Många lövträdslag kan ge bra betalt om de sköts väl och säljs till rätt köpare. Större delen av det lövvirke som används till inredning och snickerier är i dag importerat. Stora mängder löv används också som brännved i kaminer och värmeverk, men ger lågt förädlingsvärde.

Lövträden utgör ofta bara en liten del av volymen vid avverkningar och det är dyrt och inte alltid miljömässigt försvarbart att hantera små mängder. Flera av lövträden måste transporteras snabbt eftersom de inte tål lagring i skogen. Industrin behöver stora och stabila volymer och skogsägaren behöver stabil avsättning till bra pris. Det borde ju funka, men det är långt kvar till en fungerande lövvirkesmarknad.

Trots dagens problem finns stora möjligheter med lövträd. Framför allt för att sprida riskerna och variera omloppstiderna. Trädslagsvariation ger fler valmöjligheter när skador uppstår eller när efterfrågan ändras. Dock behöver lövträden betydligt bättre skötsel och ökat intresse för att dra nytta av potentialen. Alla i skogsbranschen behöver hjälpas åt för att ge lövträden deras rätta värde. Lövträ är värd mer än att läggas på brasan.

Magnus Hellgren, samordnare för Smålands skogs- och trästrategier

Simon Jonegård, projektledare för Smålandsprojektet Lövsuccé 2.0

Annons
Annons
Annons
Annons