Marie Magnusson: Marie Magnusson: Olga har hamnat i skymundan
Som bekant delades inte Nobelpriset i litteratur ut förra året. Ni vet varför. Jag ska inte dra den sura soppan igen. Nu är allt glömt och förlåtet (?) och Svenska Akademien tar nya tag. Kavlar upp. För nu ska det bli två priser. Ett för fjolåret, 2018, och ett för året. År 2017 var prissumman nio miljoner kronor, om den har förändrats sedan dess vet jag inte.
Det gäller för Svenska Akademin att vara korrekta, det blev en kvinna och en man som skulle få dessa priser. Jag tycker i och för sig att kvinnliga författare borde få priset i X antal år framöver för att uppväga denna skuta som till största delen består av män. Sveriges Radio (SR) rapporterade i höstas om att franska män har fått litteraturpriset lika ofta som hela världens kvinnor. Sug på den!
Av de 114 pris som delats ut är det strax över vart tionde som gått till en kvinnlig författare.
Litteraturvetaren Jana Rüegg, som forskar kring Nobelpriset, säger till SR att kvinnliga författarskap har ofta bedömts annorlunda än manliga. Färre kvinnor än män ingår i en världslitterär kanon. Historiskt har det också suttit få kvinnor i Svenska Akademien.
Män väljer oftast män. Men tänk då vilken bragd det var att Selma Lagerlöf tog hem priset redan 1909. Långt innan hon ens fick rösträtt. Fem år senare valdes hon in i Svenska Akademien, på stol sju.
Årets litteraturpristagare är en man som heter Peter Handke och är 76. Vem det är vet jag inte riktigt, mer än att han redan har orsakat rabalder. Det har tillstött en del kritik mot att han ska få priset alltså. Politiska åsikter. Protest ska enligt Dagens Nyheter ske på Nobeldagen.
I skuggan av allt det där mediaracet har vi Olga. Författaren och psykologen Olga Tokarczuk från Polen har minst sagt hamnat i periferin. Hon ska få förra årets pris. Jag visste inte ens att hon fanns. Men det gör hon och hon är inte lastgammal heller, bara 57. Ofta är det så med Nobelpristagare tycker jag, att man inte vet att de finns. Eller så är jag fullkomligt obildad, vilket inte är omöjligt.
Nåväl. Nu har Olga Tokarczuks svenska förlag skyndat sig att ge ut flera böcker av henne. Jag har fått tag i en gul bok som heter ”Löparna” och handlar om att befinna sig i ständig rörelse, men också om att till varje pris bjuda motstånd, att bromsa och bevara. Klokt. En annan titel jag har fastnat för är ”Styr din plog över de dödas ben”. Den beskrivs av förlaget som en mörk, sagoliknande thriller som utforskar människans förhållande till naturen. En bok som utmanar föreställningar om rättsskipning, ödestro, förnuft och vansinne. Oaw! Den vill jag läsa tror jag.
En annan bok jag precis har kommit i kontakt med är Sally Rooneys ”Normala människor”, se här intill. Måste läsas eller lyssnas på!
