Debatt i god tid

Det vore mycket sagt att gårdagens partiledardebatt i riksdagen var speciellt spännande. Det var den inte. Men precis som partiledardebatten i SVT:s Agenda i söndags var den välplacerad i tid. Och av samma anledning. Nämligen regeringens ansvar för Sveriges till synes tvivelaktiga hantering av coronakrisen.

Ledare • Publicerad 10 juni 2020

Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

En sak är att den så kallade borgfreden kring coronakrisen är bruten. En sådan scenförändring behöver just en scen såsom en partiledardebatt. Men allvarligare är att regeringen själv höjt konfliktnivån ordentligt genom att försöka underminera coronakommissionens arbete.

Ja, det är precis vad det är frågan om när de planerar att låta den presentera sina centrala och för regeringen känsliga slutsatser först några månader efter nästa val. Kommissionens slutsatser är inte bara till för byråkrater och beslutsfattare inom sjukvården. De är också, till och med framför allt, till för svenska folket så att väljarna har en möjlighet att värdera regeringen inför det val de har att fatta. Det är så demokratin är tänkt att fungera.

Annons

Att regeringen Löfven först krånglat apropå själva tanken på en kommission och sedan, när den ställd inför en riksdagsmajoritet tvingats tillsätta en, riggar dess schema så att den precis glider över valet och inte kan ställa till något besvär, då går faktiskt skam på torra land.

Och jo, coronahanteringen har inte varit ett haveri men sannerligen ingen framgång heller. Det var nästan en händelse som såg ut som en tanke, att debatten avbröts av aktivister från Extinction rebellion som fick fösas ut. Just när man debatterar Stefan Löfvens så kallade strategi, som tänks bygga på att folk frivilligt idkar social distansering, infinner sig alltså en hop ”samhällsmedvetna” som fullkomligt struntar i det där och glatt och högljutt utsätter allt och alla för smittspridning.

Detta mot bakgrund av månader av virrvarr kring inte bara vad som gäller med rekommendationer utan också i fråga om skyddsutrustning, läkemedel och testning. Ansvarsfrågan har hängt och dinglat i luften. Som Kristersson riktigt påpekar blev ju dessa allmänna missförhållanden övertydliga när statsministern för ett tag sedan kände sig tvungen att försäkra att det ju var han som styrde Sverige.

Kristersson vägrar att acceptera tidtabellen för coronakommissionen och den hållningen är ett minimikrav på en fungerande opposition. Självklart skall dess arbete redovisas i god tid före valet.

Hade varken partiledardebatten i Agenda eller i Riksdagen varit för handen hade Socialdemokraterna på ett helt annat sätt kunnat huka för ansvarsfrågan, såsom de gjort hittills under våren. Nu är det förstås inte så att oppositionen för debatternas skull naglat fast regeringen i mitten av ett substantiellt räfst och rättarting. Men debatterna har gjort det svårare för den att komma undan sitt ansvar. Och som den här regeringen beter sig är det tyvärr så att oppositionen måste anstränga sig för att göra det så svårt som möjligt.