Annons

Gröna rummet

Klimatkollegiet kommer att få ett övertag över kollegerna.
Publicerad 13 juni 2020
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Regeringen meddelade i veckan som gick att man inrättar ett klimatkollegium. Åtta ministrar skall samlas för att se till så att klimatarbetet inte kommer av sig när vi nu är så upptagna med att hantera Coronapandemin. Visst finns det en risk för att klimatfrågor nedprioriteras i detta pressade läge, det är nämligen så prioriteringar går till: man tar tag i det mest akuta först.

Klimatpolitik har sedan tidigare en lyxig bismak. Till exempel är Miljöpartiets väljare urbana och högutbildade, det är bara Liberalerna som har större andel högutbildade bland sympatisörerna. Och visst kan klimatåtgärder framstå som lyxiga när man försöker mota en utveckling som ännu inte materialiserat sig fullt ut. Det krävs abstraktionsförmåga för att offra bekvämlighet här och nu för att motverka icke-omedelbara scenarion.

Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT
Annons

Men en av anledningarna till lyxigheten är just att klimatpolitiken så ofta handlar om att ge upp och lämna ifrån sig saker. Det är inte sällan lättare för den som har mycket från början. Regeringens klimatpolitik har ofta uppfattas ha en udd riktad mot låginkomsttagare och den tillväxt som är avgörande för att välstånd skall kunna öka utan att resurser koncentreras på andras bekostnad.

Klimatkollegiet samlar alltså åtta ministrar, statsministern och ytterligare sju som bedöms vara avgörande för att se till så att klimatarbetet inte påverkas negativt av lågkonjunkturen. ”All politik är klimatpolitik och det måste genomsyra regeringens arbete” säger Isabella Lövin, vice statsminister och en av de åtta. Det är ett uttalande som förhoppningsvis bara meddelar att regeringen tycker att detta är viktigt. För klimatkollegiet kan nämligen också uppfattas som en överrock eller ett sammanhang för att skapa hierarkier inom regeringen.

Varken civilminister Lena Micko, justitieminister Morgan Johansson, utrikesminister Ann Linde eller inrikesminister Mikael Damberg är med i den gröna kretsen. Och kollegiet har bara två representanter från Miljöpartiet, Per Bolund finansmarknads- och bostadsminister är den andra förutom Lövin. Det upprätthåller förvisso förhållandet mellan de två regeringspartiernas totala ministerposter men är ändå intressant med tanke på Miljöpartiets profilering i frågorna.

Kollegium är ett begrepp som har en femhundraårig historia i svensk förvaltning men som nästan uteslutande handlat om myndigheter. Som alltså svarar mot ett eller två statsråd. Klimatkollegiets mål är att se till så att klimatpolitiken genomsyrar alla politikområden, samtidigt som inte alla politikområden finns representerade i gruppen. Det kommer ofrånkomligen innebära en skiktning av makten där en minister är med i det inre arbete och sedan förklarar, beställer, bestämmer hur implementeringen skall gå till. De ministerkolleger som står utanför det gröna rummet kommer att ha mindre inflytande över frågorna.

Kanske är det inget problem, regeringen har ju arbetat tillsammans länge nu, men det är viktigt att uppmärksamma maktstrukturer. Särskilt när de förekommer i en regering som ju är central för maktutövningen i vårt land.

Jacob SidenvallSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons