Annons

Hur länge sitter Löfven?

De opinionssiffror som Demoskop presenterade i går är ingen rolig årsstart för JÖK-partierna, vänsterpartiet undantaget. Det något missvisat kallade konservativa blocket som tänks utgöra en kommande regering med underlag rusar uppåt.
Ledare • Publicerad 3 januari 2020
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.
Foto: Henrik Montgomery/TT

Eller åtminstone förtroendet för dess partiledare. Vilket är en stor skillnad, skall tilläggas. Men siffrorna är ändå av det slaget att de understryker den politiska trend som präglade 2019 års senare skede. Sedan förra mätningen i september får alla oppositionspartiernas partiledare, Ulf Kristersson, Ebba Busch Thor och Jimmie Åkesson, väsentligt högre förtroende nu; sju procentenheter vardera. Alla tre ståtar på de översta prispallarna på den totala förtroendeligan med minst fyrtio procent stort förtroende bland väljarna. Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt är fyra med trettiosex procent.

När det gäller Ebba Busch Thor är siffrorna också intressanta för att de slår hål på en seg politisk myt. Inom partier och organisationsväsende över huvud taget tas det som en given sanning att om man sätter kvinnor på ledande poster kommer dessa automatiskt uppbära förtroende bland andra kvinnor. Exemplet Busch Thor visar att det inte stämmer. Förtroendet för henne är märkbart lägre bland kvinnor än bland män. Eller snarare i omvänd ordning med tanke på det höga totala förtroendet. Det är en tankeställare. Kön är i sig inte lika viktigt för folk i allmänhet som för politiskt engagerade.

Annons

Men det mest frapperande är statsminister Stefan Löfvens exceptionellt låga förtroende. Han kommer på femte plats med enbart tjugonio procent av förtroende i ryggen. Men det stannar inte där. Aftonbladet har även gjort en mätning som handlar om förtroendet för regeringens statsråd, mer bestämt hur de har skött sina åligganden under året som gått satt på en femgradig skala.

I de kategorierna är det endast fyra statsråd som över huvud taget klarar sig över trepoängsspärren. Och av regeringens alla tjugotre ministrar hamnar regeringschefen Stefan Löfven på – tjugoett. Han får betyget 2,4 och befinner sig på bottnen med miljöpartisterna Åsa Lindhagen och Isabella Lövin som sällskap. Han har dessutom fallit hårt, med 0,5 poäng sedan förra mätningen för ett år sedan.

Sammantaget avtecknar sig inte bara en förtroendekris för regeringen - en sådan kris var i princip intecknad i och med tillkomsten av dess fundament Januariöverenskommelsen – utan även för statsministern. I ett svenskt historiskt perspektiv är Löfvens ställning oerhört svag. Redan för några månader sedan, bara något halvår efter regeringens tillträde, spanns rykten om att hans avgång som partiledare stod för dörren, eller rättare sagt inför nästa partikongress. Sedan dess har medier spekulerat om tänkbara efterträdare som med rätt eller fel sägs ha börjat positionera sig för valet.

I det här läget behöver man inte leta efter anledningar till att Stefan Löfven skall vilja avgå utan svarare tvärtom, efter anledningar till att han skulle vilja sitta kvar.

Fredrik HaageSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons