Annons

Orimlig uppgift

Nyheten om att Polisens operation Rimfrost avslutas i mitten av månaden oroar. Mycket tyder nämligen på att insatsen inte inneburit det avbräck i en våldsam trend som polisen och politiken hoppades på.
Publicerad 2 juni 2020
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Det har kommit beskyllningar om att Rimfrost skulle vara ett resultat av en medielogik för att politiker skulle kunna visa på handlingskraft och att verksamheten pågått mer eller mindre som vanligt under det iskalla namnet. Sådana beskyllningar vittnar om ett perspektiv långt från vardagen i de utsatta områdena. Polisen har knappast resurser, eller tid, att ägna sig åt mediala skådespel för att få politiker att se bättre ut samtidigt som människor skjuts till döds i svenska förorter. Ett så cyniskt tänkande spelar också våldsutövare i händerna.

När SVT:s Agenda intervjuade anonyma invånare i Gottsunda utanför Uppsala uttalades, med självklarhet, att polisen vill att kriminella skjuter ihjäl varandra för att det minskar arbetet och belastningen på samhället.

Foto: Johan Nilsson/TT
Annons

Det är viktigt att den cynismen begränsas till personer som själva är aktiva i kriminella miljöer för att inte fler skall lockas av offerrollen som de enkla förklaringarna erbjuder.

Det är förstås mycket allvarligt att Rimfrost inte lett till att bryta trenden av våld och kriminalitet. Polisen väljer att betona delsegrar som att tio miljoner kronor i kontanter beslagtagits under operationen, något som undergräver den svarta ekonomin som driver droghandel och våldsdåd. Även stora beslag av vapen och sprängmedel borde kunna räknas till segrar. Ändå vittnar en chef för polisinsatsen i Uppsala om att han skulle bli ”svårt förvånad om brottsligheten minskat om tio år”.

Polisen tar förstås med sig lärdomar av denna insats, som även Växjö varit en del av, och anpassar sin verksamhet. Men ändå blir intrycket att Rimfrost var det främsta man kunde uppbåda, och att det ändå inte räckte. Det är skrämmande. Den nya polisorganisationen är bygd för att kunna omfördela resurser så att man når maximal effekt där det behövs. Samtidigt som utvärderingar av den nya formen tyder på att den lokala förankringen blivit lidande. Rimfrost är det bästa svensk polis kunnat uppbåda hittills, och resultatet har inte övertygat. Det säger något om polisen, men ännu mer om problemens allvar: kriminaliteten har slagit djupa rötter.

Som väl är är det inte enbart polisen som bekämpar brott. På senare år har Tullverket aktiverats i brottsbekämpande arbete, en trend som lär förstärkas i takt med att myndigheten ges större resurser. Men som vanligt är det brottsförebyggande insatser som kan göra störst skillnad. Sociala program och kontakt med skolor är sådant som kan bryta utanförskap innan de omvandlas till en återvändsgränd där kriminalitet ser ut som den enda vägen. Även migrationspolitiken måste utformas på ett sätt som möjliggör återhämtning av utsatta områden. De är annars de delar av landet där skuggsamhället tenderar att vara som mest utbrett.

Jacob SidenvallSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons