Annons

Ta striden, regeringen!

Europeiska unionen blir alltmer påträngande och klåfingrig gentemot sina medlemsländer. Vi rör oss stadigt i riktning mot ett federativt snarare än konfederativt samarbete och ett scenario där EU fungerar som ett slags staten 2.0. Denna utveckling är varken önskvärd eller av godo.
Ledare • Publicerad 12 september 2019
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.
Foto: unknown

Det senaste flagranta exemplet är EU-kommissionens framfart mot Sverige i samband med det så kallade Energieffektiviseringsdirektivet. Ett antal företrädare för tunga aktörer inom bostadssektorn uppmärksammar situationen i en debattartikel i gårdagens Svenska Dagbladet, där de uppmanar regeringen att stå på sig.

Striden gäller om svenska hyresgäster skall betala separat för uppvärmningen av sina bostäder. Kommissionen ogillar vår lösning att värmekostnaden är inbakad i hyran. Den kräver istället individuell mätning och debitering, IMD, som skulle omfatta de allra flesta flerbostadshus.

Annons

IMD skall enligt Energieffektiviseringsdirektivet tillämpas när den är kostnadseffektiv – alltså när konsekvenserna svarar väl mot kostnaderna för att införa den. Boverket har slagit fast att IMD inte är kostnadseffektiv med avseende på existerande svenska flerbostadshus. Kommissionen hyser en annan åsikt och har nu inlett ett överträdelseförfarande mot Sverige för att vi inte verkställt direktivet på rätt sätt. I förlängningen tornar en process i EU-domstolen upp sig vid horisonten.

Det grundläggande problemet är att EU-kommissionen inte tar hänsyn till nationella variationer. För att citera artikelförfattarna: ”Man vill att direktivet ska genomföras på precis samma sätt i alla medlemsstater och kommissionen är uppenbarligen inte beredd att låta enskilda medlemsstater anpassa sina författningar till de förhållanden som råder i respektive land”.

Kommissionen baserar sig på data från länder med annorlunda uppvärmningssystem som inte går att översätta till svenska omständigheter. Den bortser förbryllande nog från detta, liksom från att det genomförande av direktivet den önskar sannolikt skulle leda till större energiförbrukning.

Det är helt rimligt att harmonisera den inre marknaden och undanröja skillnader som är hinderliga eller försvårande för handelsutbytet inom EU. En gurka bör se någorlunda likadan ut i unionens olika delar. Men när vi talar om andra saker, som till exempel huruvida värmen skall ingå i hyran, finns inga tvingande skäl till harmonisering. Likriktning är inte något självändamål.

Det är bekymmersamt att EU i allt högre grad samlar på sig makt och ansvar. Centralisering får inte ersätta subsidiariteten som ledprincip. Här drar man sig erkännsamt till minnes Kristdemokraternas slogan i den senaste EU-valrörelsen, ”Gör EU lagom igen”.

Nationella makthavare gör klokt i att motsätta sig den federalistiska tendensen. Regeringen Löfven bör inte vika ned sig, som den nu gjort genom att ta fram ett förslag anpassat efter Kommissionens synpunkter, utan med kraft bekämpa centraliseringsivrarna i Bryssel. Om det behövs hela vägen till EU-domstolen.

Mathias Persson
Annons
Annons
Annons
Annons