1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Forskare: ”Sverige är inte mångkulturellt”

Senaste Mångfaldsbarometern visar motstridiga tendenser: andelen svenskar som är negativa till mångfald är rekordstor. Samtidigt säger fler människor än någonsin att de har positiva erfarenheter av invandrare som arbets- eller skolkamrater.
Fereshteh Ahmadi, huvudansvarig för undersökningen, menar att Sverige fortfarande är långt ifrån ett mångkulturellt land.
Sverige firas på nationaldagen, men är det ett mångkulturellt land? Sex av våra åtta riksdagspartier säger att man förespråkar ett mångkulturellt samhälle. Men professor Fereshteh Ahmadi menar att Sverige har en lång väg att gå. ”Det tar tid för ett samhälle att bli mångkulturellt”, säger hon.
Foto: arkivbild

Det är framförallt bland kvinnor som inställningen till invandrare generellt blivit mer negativ, sak samma bland personer över 50 år. Unga personer under 30 år har däremot blivit mer positiva till mångfald.

Precis som merparten av riksdagspartierna är majoriteten av svenska folket positiv till ett mångkulturellt samhälle. Men årets Mångfaldsbarometer, som sammanställts för tolfte gången sedan 2005, visar att tendensen mot ökad intolerans fortsätter.

– När det gäller vissa faktorer har det blivit mycket sämre. När det gäller andra saker har det blivit bättre, säger Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle som står bakom Mångfaldsbarometern.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på smp.se, appen MinSMP, e-tidning, sajterna minhockey.se, minboll.se och vxoweek.se. 3 månader för endast 3 kr! (ord pris 537 kr)

Hur kan dessa motstridiga resultat förklaras?

– Jag tror att unga som vuxit upp med kamrater från andra länder har en mer realistisk bild än andra, som själva inte har dessa erfarenheter utan bara utgår från media eller enskilda händelser. Att kvinnor blivit mer negativa tror jag till exempel kan hänga samman med medias bild av unga män från Mellanöstern.

Så en slutsats är att en negativ attityd till mångfald är vanligare bland dem som själva inte har erfarenhet av att umgås med invandrare?

– Ja, precis. Och det har alla våra undersökningar sedan 2005 visat. I dag har 86 procent av de unga (18–30 år) positiva erfarenheter av invandrare som skol- eller arbetskamrater.

Det är de högsta siffrorna i Mångfaldsbarometerns historia. De unga är dessutom underrepresenterade i undersökningen vilket kan ha påverkat resultatet.

Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle och ansvarig för Mångfaldsbarometern.
Foto: Dan Frendin

I Smålandspostens enkät uppger alla riksdagspartier utom två att man är positiv till ett mångkulturellt samhälle. I sin negativa inställning får SD sällskap av KD, som uttrycker tveksamhet.

Men vad är ett mångkulturellt samhälle, är det mångkulturellt bara för att en viss del av befolkningen är utlandsfödd?

– Nej, definitivt inte. Jag ser inte Sverige som ett mångkulturellt samhälle. Ett mångkulturellt samhälle har ett gemensamt historiskt minne. Sverige är mer ett mosaiksamhälle där vissa grupper lever lite för sig själva. Iran, som jag kommer från, är ett mångkulturellt samhälle med många etniska grupper och religioner men man äter samma mat, sjunger samma sånger. Man gifter sig med varandra. Trots att jag inte är jude gick jag i den judiska skolan och hade vänner ur olika etniska grupper utan att vi tänkte på det. Det tar tid för ett samhälle att bli mångkulturellt.

I samband med en grundlagsändring 2010, där samernas rätt till sin kultur skrevs in, uppkom en animerad debatt om att Sverige nu i lönndom gjorts mångkulturellt. Det handlade om formuleringen i sista stycket av regeringsformens 1 kap. 2 §. Skrivningen från 1974 var: ”Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas”. Nu byttes ordet bör ut mot ska.

Integration istället för assimilation har varit svensk politik sedan 1975, då en enig riksdag antog riktlinjerna för invandrar- och minoritetspolitiken. Den ”bör präglas av en strävan att skapa jämlikhet mellan invandrare och svenskar. Invandrarna och minoriteterna bör ges möjlighet att välja i vilken mån de vill gå upp i en svensk kulturell identitet eller bibehålla och utveckla den ursprungliga identiteten”.

Formuleringarna uttrycker en tro på individens autonomi och rätt att själv välja sin identitet.

Fereshteh Ahmadi är kritisk.

– Jag tycker att det är en lite löjlig syn på identitet. Det är inget man själv väljer utan något som utvecklas i samspel med det samhälle man lever i. När jag återvände till Iran efter 17 år upptäckte jag hur svensk jag blivit, jag var inte längre samma person som när jag kom till Sverige.

Nu talar du om din egen upplevelse. Men den politiska nationalismen handlar ju om att någon annan bestämmer om du är svensk eller inte?

– Ja, jag menar att båda synsätten är fel – både att man själv kan välja att behålla sin kulturella identitet eller bli svensk eller att alla måste bli svenskar. Den som kommer hit från ett annat land kan inte för alltid förbli samma person som när de kom. Samtidigt är svenskheten något som hela tiden förändras. Man måste se denna dialektik.

– Självklart är det mycket bättre för en invandrare att integreras, bli en del av samhället än att leva ute i kanten. Men jag ser ett stort problem i att det svenska samhället hela tiden betraktar invandrare som främlingar.

Och om man upplever omgivningen som negativt inställd kanske man sluter sig inom den egna gruppen?

– Exakt.

Fereshteh Ahmadi menar även att ordet integration i dag används på ett sätt som snarare innebär assimilation.

– Förr menade man integration men i dag är det snarare anpassning det handlar om när alla partier använder ordet.

Enligt Mångfaldsbarometern anser sex av tio att etnisk mångfald är positivt för den svenska kulturen. Men de som helt tar avstånd från detta påstående har ökat från 11 procent 2014 till rekordhöga 22 procent. Och nästan hälften av de tillfrågade anser att män från Mellanöstern utgör en fara för svensk kultur.

Är den förskjutning vi sett i svensk politik en följd av att människor blivit mer negativa till mångfald eller är det tvärtom så att attitydförändringen är ett resultat av den invandringskritiska retoriken?

– Jag tror att politikers och medias beskrivning av invandrare och invandring som problem har påverkat mycket.

Så Mångfaldsbarometern visar snarare hur människor påverkas av debatten?

– Ja, det tror jag man kan säga.

Amerikanska Pew Research Centers senaste internationella mätning visar att tolerans fortfarande har en stark förankring hos svenskarna. Graden av nationalism, invandringsmotstånd och negativa attityder mot religiösa minoriteter är de lägsta i Västeuropa.

Fereshteh Ahmadi tror att en förklaring finns i Sveriges politiska historia, att solidaritetsandan är djupt rotad.

– Den finns i den svenska mentaliteten.

ALLA NYHETER OM VALET HITTAR DU HÄR