Så många krogar har smittskyddet stängt

Sedan i onsdags får kommunerna på egen hand fatta beslut om att stänga krogar som bedöms inte följa Folkhälsomyndighetens regler. Innan dess har makten legat hos regionernas smittskyddsläkare som under vår och sommar 39 gånger stängt en krog av smittskyddsskäl, enligt en kartläggning från TT. Alla krogarna har kunnat öppna igen, ofta inom mycket kort.

En krog som fick stänga i början av maj är Linnéterrassen i Göteborg. När beslutet kom kände restaurangledningen att beslutet var orättvist och sade att man skulle överklaga till förvaltningsrätten. Men ledningen ångrade sig.

– Vi gjorde inte det eftersom vi fick öppna igen efter helgen, säger Isabelle Källström, restaurangchef på Linnéterrassen.

När krogen öppnade på nytt var det med mer avstånd och plexiglas mellan en del platser.

– Nu vet vi att vi gör rätt. Det var nya regler för alla och det är väldigt svårt att veta hur man ska göra eftersom mycket är tolkningsfrågor. Det var skönt att få ett godkännande för vi vill inte göra fel heller. Så på så sätt var det positivt också att de var här och kontrollerade, säger Isabelle Källström.

Över hälften av krogarna som har fått stänga finns i Region Stockholm. Mycket på grund av en aktiv miljöförvaltning i Stockholms stad som gjort ett stort antal inspektioner som smittskyddsenheten har fått bedöma, berättar Per Follin, smittskyddsläkare vid Region Stockholm.

– När vi stängde de första krogarna hade det ett stort signalvärde. Jag tror att många skärpte sig med automatik, säger han.

I flera regioner har dock ingen restaurang behövt stänga efter beslut från smittskyddsläkare. Men det har fortfarande inneburit arbete, berättar Malin Bengnér, smittskyddsläkare vid Region Jönköpings län.

– Det har varit kännbart ändå. Jag är ensam smittskyddsläkare på 13 kommuner, så jag är glad för den här lagändringen där både tillsyn och beslut ligger på samma enhet, säger hon.

För det mesta har följsamheten varit bra i regionen, tycker Bengnér. Även om enstaka krogar har fått anmärkningar.

– Men de har ändrat sina arbetssätt och följt råden vid upprepad kontroll. Så det har aldrig gått vidare till ett stängningsbeslut, säger smittskyddsläkaren.

Att hela beslutsansvaret flyttas från smittskyddsläkare till kommunerna är bra, enligt Bitte Bråstad, chefsjurist på Folkhälsomyndigheten. Egentligen ville myndigheten att kommunerna skulle ha hela ansvaret från början.

– Ja, vi diskuterade det. Men det gick inte av lagtekniska skäl, säger Bitte Bråstad.

Folkhälsomyndigheten hade däremot juridisk möjlighet att ge smittskyddsläkare befogenhet att stänga krogar av smittskyddsskäl. Och de nya bestämmelserna behövde komma på plats snabbt.

– Det var så bråttom inför påsk. Vi hade krismöte med regioner och turistorter och vi hade ju sett att restauranger var en stor smittkälla i Alperna, säger Bitte Bråstad.

Nu blir smittskyddsläkarna avlastade och kommunerna har andra verktyg än att stänga ner ett ställe.

– I stället för ett stängningsbeslut kan man till exempel ge ett föreläggande som säger att man inte får ha öppet efter klockan 23, säger Bitte Bråstad.

– Problem har framför allt uppstått efter klockan 23, då man har slutat äta och i stället dricker. Det är svårt för restaurangerna att få gästerna att ta ansvar då.