Hot om ny hyperinflation plågar Zimbabwe

När president Emmerson Mnangagwa tog över sedan Mugabe petats från makten 2017 lovade han att vända utvecklingen och få landets ekonomi på fötter igen. Men priserna har fortsatt stiga. Och sedan centralbanken införde en ny valutapolitik i februari, med en ny lokal valuta, så har priserna på varor och tjänster rusat i höjden ytterligare. Skillnaden mellan officiella och inofficiella växlingskurser har snabbt ökat och lett till prishöjningar på upp till 300 procent.

– Vi är tillbaka till 2008. Det är ett mirakel att folk överlever, säger Tonderai Chitsvari, invånare i Harare.

För tio år sedan drabbades Zimbabwe av hyperinflation på groteska 500 miljarder procent efter år av ekonomiskt vanstyre. Landet som en gång sågs som regionens brödbod tvingades överge sin egen valuta och har sedan dess använt sig av amerikanska dollar och andra valutor.

Bakgrunden till den senaste valutareformen är brist på utländsk valuta med akut brist på importerade varor som följd. Det har lett till stora problem för landets tillverkningsindustri.

– Förra året spenderade vi 2,3 miljarder USA-dollar på import av saker som frukt, grönsaker, sojabönor, vete, tandkräm och läkemedel. Det är ett tecken på att vi inte ens kan producerade grundläggande basvaror, säger ekonomen Gift Mugano.

– Vi talar inte om att tillverka flygplan. Det handlar om att spara utländsk valuta genom att odla vete för att baka vårt eget bröd och sojabönor för att tillverka vår egen matolja, fortsätter han.

Emmerson Mnangagwas försök att förbättra ekonomin har gått trögt. I januari höjde regeringen priset på bränsle med över 100 procent vilket ledde till landsomfattande protester som krävde minst 17 människoliv när soldater sköt mot demonstranter.

Ekonomen John Robertson varnar för hur det ekonomiska kaoset påverkar invånarna i Zimbabwe.

– Levnadsstandarden sjunker. Det påverkar deras hälsa, både mentalt och fysiskt, och minskar produktiviteten, säger han till AFP.