Per Ohlsson: Döm om min förvåning

Att vara fotbollsdomare är rena självmordsuppdraget. Om ni frågar mig. Frågar ni Edvina Karajkovic blir svaret ett annat. Så gör hon också kometkarriär på och utanför planen, vilket ni kan läsa om i Mera Tingsryd.
Foto: CHRISTINE OLSSON / TT

Själv har jag spelat i olika lag i olika serier. Sällan på anständig nivå, oftast på fotbollens bakgård.

Detta är en personligt skriven text i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Och ju längre ner i fotbollspyramiden och ju sämre spelare desto mer gnälls det på mannen eller kvinnan i svart. På bottenplanet – de korplag jag tofflat bollar och slagit taffliga passningar i – har kravet på felfria domarinsatser varit orimligt höga. Som om det egna tillkortakommandet bara måste skyllas på någon annan. Och vem är enklast att skylla på?

Några säsonger var Åbyvallen i Läckeby min hemmaplan. Det var där jag sammanstrålade med Bengt Cidden Andersson (född 1948 – död 2013). En ganska okomplicerad natur, med begränsad talang. Därför fann vi oss ofta kampera ihop i Läckeby GoIF:s B-lag.

Cidden arbetade som rörmokare och slog på 1980-talet igenom som poet. 1989 var han förresten en av Sommarvärdarna i Sveriges radio, och 1991 gav han ut "Hela bollen ska ligga still" – en titel som bär en förvirrad domares signum. Under alla omständigheter gjorde samlingen honom till smått kultförklarad fotbollslyriker.

I en dikt lirar han ihop med ungdomsidolen i AS Roma, när han abrupt rycks ur sin dröm.

Jag sprang mot mittcirkeln

Liedholm kom och klappade om mig

När Roma slog avsparken skrek morsan att det var mat

Själv har jag inte bidragit med något jämförbart. Däremot återgivit en och annan skröna som medförfattare till ”Å då sa jag till domar'n..!”, som gavs ut av Helsingborgs Idrottsmuseum 2006 och är fylld av fotbollscitat och dråpligheter.

Bland annat den som jag själv fått mig till livs av ett pålitligt sanningsvittne och som hämtats från en vårkall gräsmatch på östra Öland. Ungefär såhär:

”För att hålla kylan i någorlunda schack plockade en i domartrion fram en flaska i paus och bjöd sina kollegor på en rejäl styrketår. I andra halvlek tilltog vinden och snöblandat regn svepte i planens längdriktning. En frusen spelare undrade hur mycket som återstod av matcheländet. Och domaren, som hade delegerat tidtagningen till en av linjemännen, sprang bort till sidan och vidarebefodrade frågan. 'Du, hur mycket är det egentligen kvar..?' Kollegan höll flaggan i en hand och med den andra måttade han mellan tumme och pekfinger. 'Inte mer än en sån här skvätt', svarade han.”

Härom året lyssnade jag till ett föredrag med tidigare förbundskaptenen Tommy Söderberg. Döm om min förvåning när han avslutade sitt bullriga anförande med samma spritromantiska historia. Fast nu med handlingen förlagd till någon kylig grusmatch i en Stockholmsförort.

Sensmoral; en bra skröna med starkt innehåll är oberoende av miljö och underlag.

Läs mer

Personligt

Natalie saknade naturen

Natalie Hafdelin jobbade tidigare i Bryssel med marina miljöfrågor. I dag är hon regional utvecklingssamordnare på Region Kronoberg och leder ett projekt som vill inspirera företag och kommuner att ställa om till cirkulär ekonomi.

Personligt

Välkommen Filippa

Nicolina Erickson och Simon Niklasson, Malmö fick den 21/12 2019 dottern Filippa. Vikt 3 780 gram. Längd 49 cm.

Personligt

"Jan var inte bara professorskompetent vetenskapsman"

Jan Lundvall, läkare, docent i fysiologi, min mentor och en väldigt god vän har avlidit 78 år gammal. Han efterlämnar hustrun Inga och barnen Joakim, Sanna och Nina med familjer.

Familj

"Trots att Jonas gick sina egna vägar tog han med sig andra på sina äventyr"

Braås kommer aldrig mer bli sig likt nu när Jonas Grahn är borta. Med all respekt för Volvos gula dumprar, Benders glänsande takpannor och Rappgos mångskiftande golv var det Jonas företag som satte färg och fart på Braås företagsamhet.

Det småländska musikundret

”Självaste Bullet var förband”

●Det småländska musikundret # 10: Folks

Reportage

”Antingen är man människa eller så är man möbelhandlare”

1944 tog en ung man vid namnet Bror Pehrsson en spade i näven och grävde ut en husgrund för hand.