Varannan SD-röst bortkastad

”En röst på oss, är en röst för förändring”, stod det på affischerna. Men istället resulterade många av rösterna på Sverigedemokraterna i kommunvalet 2014 i en tom stol. Eller kanske en person som inte företräder det parti man röstat på.

I sitt tal i Almedalen den 7 juli vände sig Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson till övriga politiska partier med en uppmaning att respektera den representativa demokratins grundprincip: ”Vi är alla representanter för väljarna i Sverige. Representanter för svenska folket. Vi har alla fått förtroende från människor. De som har gett oss detta förtroende förväntar sig att vi ska ta ansvar. De röstar på oss för att de anser att vi är bäst skickade att ta just ansvar. Låt oss göra det!”

Men när det gäller att ta sitt ansvar som kommunfullmäktigeledamot är hans eget parti i särklass sämst. Att kommunpolitiker hoppar av i förtid är ett problem inom alla partier – var femte fullmäktigeledamot i Sverige hade lämnat sitt uppdrag efter tre år av nuvarande mandatperiod. Men hos Sverigedemokraterna är avhoppen dubbelt så vanliga. Över 500 sverigedemokratiska kommunfullmäktigeledamöter som valdes in 2014 har idag lämnat sitt uppdrag.

Magnus Hagevi, statsvetare vid Linnéuniversitetet och Smålandspostens expertkrönikör inför valet i september, menar att det finns flera orsaker till att allt fler kommunpolitiker hoppar av.

– Det har blivit mer krävande att vara politiker än förr, de kommunala organisationerna är mycket större idag jämfört med den lilla kommunen på 1950-talet som i stort sett bara hade skola och fattigvård. Som kommunpolitiker är man idag mer påpassad och kontrollerad genom massmedia men också sociala medier. Det är lite tuffare helt enkelt.

Samtidigt, påpekar Magnus Hagevi, har både arbetsliv och livsstil förändrats och människor har idag mindre tid och ork att engagera sig i politiken. Livet har blivit mer hektiskt.

Har synen på politiska uppdrag också förändrats?

– Ja, det tror jag. Det finns undersökningar om värdering som visar att plikt minskat i betydelse. Istället ses valfrihet och självförverkligande som viktigare.

Pliktkänsla bygger väl på att man känner sig delaktig i ett gemensamt projekt, är det något som färre upplever idag?

– Vi pratar egentligen om en stor sociologisk förändring som ägt rum, en individualisering som innebär att man inte känner den här lojaliteten till olika kollektiv, som till exempel det politiska partiet och närsamhället. Man kan också känna mindre koppling till det som de politiska partierna ansågs representera, som arbetarklassen, frikyrkor eller landsbygden. Det gör politiken lättare att välja bort bland en massa andra identiteter.

Enligt Valmyndighetens sammanställning den 30 juli fanns det 87 tomma stolar i kommunfullmäktige runt om i landet. Nästan alla, 80 stycken, tillhör SD. Det innebär att ”det enda oppositionspartiet” i realiteten överlämnar makt åt de övriga partierna.

Ändå ger de tomma SD-stolarna inte hela bilden. På många av partiets mandat sitter idag personer som blivit uteslutna av partiet eller själva valt att lämna det. En del har gått över till ett annat parti än det väljarna röstade in dem för.

I Kronobergs läns åtta kommuner fick SD sammanlagt 39 platser i valet 2014. Idag har man bara partiföreträdare på 18 av dessa. Alltså mindre än hälften.

I Växjö tog Sverigedemokraterna fyra mandat. På valsedeln fanns tolv kandidater och man borde sålunda ha varit väl rustad med ersättare att sätta in vid eventuella avhopp. Trots det har man inte haft personer på alla sina fyra stolar sedan 2016. Och sedan februari har partiet varit helt utan representation.

– Alla nya partier som ökar snabbt har svårt att rekrytera folk men det här är något i hästväg, att man har så många avhopp och vildar. Det är exceptionellt, säger Magnus Hagevi.

Vad beror det på?

– Sverigedemokraterna mobiliserar en typ av medborgare som egentligen aldrig varit med i politiken tidigare. Då blir det extra svårt att sätta sig in i vad det egentligen är för uppdrag man ger sig in i. Och har man ingen bakgrund i ungdomsförbundet där man socialiserats in i politiken blir det också lättare att hoppa av. Sedan har man ju haft många konflikter i SD.

Skälen till att Sverigedemokraterna inte har en representation i länets kommuner som motsvarar väljarandelen är flera. Pistolviftande, näthatande och olämpliga politiska kopplingar har lett till uteslutningsärenden. Till detta kommer interna konflikter som lett till avhopp. Öppna listor innebar dessutom att personer som inte tillhör partiet ändå kunde röstas in för SD, som Annika Rydh i Älmhult. Risken med öppna listor är att platser kapas. Ett uppmärksammat fall är kommunfullmäktige i Ludvika där SD haft en företrädare för nazistiska NMR på en av sina platser. För att stoppa den här typen av kupper beslutade Sverigedemokraternas partistyrelse att i årets val ha låsta listor. Men man har inte lyckats leva upp till ambitionen. I tre av länets åtta kommuner – Lessebo, Uppvidinge och Alvesta – är listorna öppna.

Enligt den nya vallagen måste en tillskriven kandidat lämna in sitt samtycke till länsstyrelsen senast två dagar före valdagen för att kunna röstas in. Men partiet behöver inte godkänna kandidaten.

Är det inte rimligt att en person som röstas in på ett partis mandat också måste godkännas av partiet?

– Det är knepigt, det är ju inte partierna som väljer fullmäktige utan det är väljarna. Det ingår liksom i medborgarskapet och partiernas uppdrag att partierna ska ha kandidater som kan fullgöra sina uppdrag och att väljarna ska rösta fram personer som kan det. Det är så systemet är utformat. Blir det då så här får väljarna utvärdera och kanske välja att rösta på något annat eller också får partierna se till att åtgärda så att det inte upprepas igen.

Redan 2006 kom Sverigedemokraterna in i fullmäktige i sex av länets kommuner. Tre mandatperioder senare är SD fortfarande ett parti med övervägande oerfarna kandidater. Av de 47 personer som kandiderade för SD på kommunnivå i Kronobergs län i förra valet är det bara 17 som återfinns på årets listor. Av de sammanlagt 90 kandidaterna på SD:s kommunlistor i länet är den stora merparten personer som är nya i politiken.

Man hör ofta förklaringen att SD haft svårt att fylla sina platser för att man växt så fort. Men det är inte bara rekryteringen av politiker som är problemet utan också att behålla dem. Tror du det blir lika rörigt kommande mandatperiod?

– Det är nog en kombination. Och mitt tips är att de här problemen kommer att fortsätta, säger Magnus Hagevi.