Annons

Politikerenkät: Det vill vi med skolan

De senaste två åren har varit turbulenta inom skolan i kommunen. Som en del i Smålandspostens skolgranskning har vi frågat alla kommunfullmäktigepartiers toppkandidater om vad de vill med skolan under nästa mandatperiod. Det fick göra det i max tre meningar.
Frågorna löd enligt följande:
Smålandsposten har frågat
1. Vad vill ni göra för att förbättra skolan?
2. Var ska pengarna komma från?
Uppvidinge • Publicerad 12 augusti 2018

Anders Käll (M)

Anders Käll (M)
Anders Käll (M)Foto: Karl-Magnus Lundvall

1. Se till att elever med behov av särskilt stöd också får det stödet. Uppgradera elevhälsans roll som stödfunktion. Fördela pengarna mera noggrant utefter socioekonomiska faktorer.

Annons

2. Vi tror att pengarna till allra största delen finns inom skolan. Resursfördelningssystemet behöver ses över för att bli mera effektivt och träffsäkert.

Anders Ljungqvist (SD)

Anders Ljungqvist (SD)
Anders Ljungqvist (SD)Foto: Karl-Magnus Lundvall

1. Återförstatliga skolan för att försäkra att barnens utbildningskvalitet inte är beroende av kommunernas olika ekonomiska förutsättningar.

2. Pengarna ska fördelas efter behov för att försäkra en hög kvalitet över tid.

Niklas Jonsson (S)

Niklas Jonsson (S)
Niklas Jonsson (S)Foto: Karl-Magnus Lundvall

1. Skapa trygghet för lärare och elever. Det gör att man som förälder oavsett om det är förskola, grundskola eller gymnasium, känner att mitt/vårt barn får en bra utbildning och blir sedd av läraren.

2. Vi kan alltid prioritera i verksamheter, men får vi en socialdemokratisk regering den 9 september kommer jag känna mig mycket tryggare. Den välfärdsbyggnation vi behöver i skolan nu är mycket viktig. Blir det i stället en högerstyrd regering med skattesänkningar på agendan brukar det aldrig leda till förstärkningar i det offentliga skolsystemet.

Christina Lindqvist (KD)

Christina Lindqvist (KD)
Christina Lindqvist (KD)Foto: Arkiv

1. Fördela resurserna utifrån elevens behov för god och likvärdig utbildning i hela kommunen. Tydlig ledning och mål som följs bland annat mobilfri undervisningstid. Återgå till höjd lärartäthet i F-3. Där grundas kunskapsinlärningen.

2. Resursfördelning och tydlig ledning och mål - ingen direkt kostnad.

Annons

Lärartätheten F-3 bör kunna återgå genom att omfördela pengarna tillbaka.

Kent Helgesson, (Kandiderar för LPU)

Kent Helgesson Kandiderar för (LPO).
Kent Helgesson Kandiderar för (LPO).Foto: Arkiv

1. En fungerande verksamhet kräver fungerande ledning som har lärarnas och övrig skolpersonals förtroende. Brister detta påverkas arbetsmiljö och arbetsglädje till men för verksamheten. Nu vill vi se en skolledning som sätter samarbete och goda relationer med medarbetarna högt.

2. Saknar en chef sina medarbetares förtroende räknar vi med självinsikt. Politiken ska inte pressas till utköp. Misslyckas man med sitt grundläggande uppdrag, nämligen att leda får man som chef ta sitt ansvar. Pengarna- dåligt arbetsklimat har också en prislapp!

Ingrid Hugosson (C)

Ingrid Hugosson, (C)
Ingrid Hugosson, (C)Foto: Jonas Ljungdahl / Giv Akt

1. Vi i Centerpartiet vill att de pedagogiska ledarna skall ha möjlighet att ägna sig åt det de är utbildade till, d.v.s undervisning och att möta eleverna. Vi vill skapa ordning och reda samt ett lugn, administrativt stöd för att frigöra tid till undervisning och möte med eleverna. Uppvidinge ska ha en personalpolitik som bidrar till att våra medarbetare trivs och har möjlighet att göra skillnad.

2. Centerpartiet har alltid tagit ansvar för ekonomin. Uppvidinge ska fortsätta vara en långsiktigt hållbar kommun som tar ansvar för en ekonomi i balans. Ordning och reda i ekonomin skapar förutsättningar för en satsning på kärnverksamheter, där skolan är en sådan.

Mikaela Gross (V)

Mikaela Gross (V)
Mikaela Gross (V)Foto: Karl-Magnus Lundvall

1. Vi vill anställa mer behörig personal och förbättra deras arbetsvillkor och arbetsmiljö. Vi vill satsa på mindre undervisningsgrupper inom skola och förskola. Vi vill satsa på stöd enligt lag till barn med särskilda behov

2. Pengarna skulle kunna omfördelas från till exempel kommunstyrelsens budget eftersom de går med stora plusresultat trots att barn- och utbildningsnämnden kämpar med felbudgetering och stora underskott.

Annons

Och Vänsterpartiet har fått igenom på riksnivå så kallade välfärdsmiljarder som fördelas av alla kommuner, sen får kommunen bestämmer vad de ska användas till.. Vi skulle gärna se att de skulle öronmärkas för barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden.

Tio välfärdsmiljarder motsvarar ju cirka 15 000 lärartjänster i hela landet... Bara en jämförelse

Eva Bjarnestam (MP)

Eva Bjarnestam (MP)
Eva Bjarnestam (MP)Foto: Charlotte Stjernkvist

1. Minskade administrativa uppgifter för lärarna - mer tid till undervisning. På sikt förstatligande av skolan, men gradvis och så att det kommunala inflytandet fortfarande är betydande.

2. Huvudsakligen från statsbidrag. Nuvarande regering satsar c:a 10 miljarder årligen på olika former av stöd till skolor, såsom stöd i tid till elever, ökad och personaltäthet med mera. De satsningarna ska fortsätta och öka.

Karl-Magnus LundvallSkicka e-post
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons